Jag gjorde som samen sa

Den snälle samen som lät mig klappa hans ren och som förklarade att de okastrerade han-renarna, sarvarna, tappar hornen innan de kastrerade och att man helst bygger hjordar på vajor, tantrenarna alltså, eftersom det är de som producerar mat, sa även att det var gott att äta renkött på knäckemacka. Eller var det han? Nä, det var det inte. Det var hans kompis, kanske (?). Det var han som jobbade i renkötts-vagnen, han som sålde köttet alltså. Jag köpte, efter en lång stunds beslutsproblem och konsulterande med både same och spanjor, en kallrökt bit reninnanlår, kilopris 429 kr, jag betalade 73 kr, för en liten bit alltså. Jag är inte ens säker på att han som sålde var same, fast det borde han ju varit. Spelar ingen roll egentligen.

Idag var det så dags för invigning av köttbiten. Den var god, fast jag trodde nästan den skulle vara godare... så är jag också nybörjare på köttområdet kan man säga efter 10 års köttvägran. Jag vänjer mig nog, har en bit kvar som tur är, som spanjoren också kan få smaka på, om han törs!

Prova pimpelfiske!

Eftersom Nydalasjön enligt uppgift är en "pöl" och isen (enligt samma källa) är "så tjock att det går att köra timmerlastbil på den" gick vi med på att prova pimpelfiske under sportlovsveckan. Tillsammans med ett multinationellt gäng gav vi (jag och min media naranja [apelsinhalva]) oss ut på den slaskiga men ack så is-säkra sjön... Ingen av oss hade provat pimpelfiske förut och nu var det dags. För att pimpelfiska behövs en del tillbehör. För det första behöver man en borr så man kan borra ett hål i den sjukt tjocka isen.

Sen behöver man ett spö, de hade olika konstiga namn som jag aldrig fattade eftersom vi kom för sent. Och nånslags mask eller fluglarv att sätta på kroken. 

Sen behöver man massa tålamod, eftersom tålamodet är en fiskares bästa vän, lite tur och kanske en kaka. Han, den ende, som fick upp en fisk, åt en kaka precis innan abborren högg. Och sen på kvällen åt han abborrfilé. Det gjorde inte vi. Vi åt nåt annat. Vad minns jag inte.

PS. Man behöver massa annat också t ex: liggunderlag, termos med nåt varmt i, en påse att bära hem fisken i. Och om man tycker fiske är lite halvtråkigt kan det vara bra att ha med sig ett schackspel också, hälsar media naranja.

Säg hej till en ren!

Nästan på årsdagen för mitt förra renmöte fick jag chansen att under samiska veckan träffa några fler renar och till och med klappa en! Nu är väl samiska veckan snart över, imorgon är sista dagen. Men än hinner ni nog till Gammlia för att klappa en ren och kolla när de bakar typiskt samiskt bröd som hette nåt på samiska som jag glömt.

Renen man fick klappa

Besöket där var väldigt trevligt särskilt som man kunde äta mat, souvas har jag för mig att det heter, sittandes i solen på en renfäll. Samerna verkar ha haft det ganska mysigt i sina kåtor på renfällar och med eld och allt, men jag vill varna om att det kan vara rejält halt utanför kåtorna. Jag hade precis varit inne i en nordsamisk kåta, som var som ett litet hus med granris på golvet och järnspis till och med, när jag halkade och helt plötsligt låg på backen. Detta inför ett gäng barn och vuxna som försökte kasta lasso på ett par renhorn... 

Huset de bakade bröd i

Smöra tekannan!

Denna fina tekanna köpt på en antikaffär i närheten fick jag på min födelsedag. Söt och utan sprickor i emaljen men dock med några envisa tejpfläckar som blivit av den tejp som hållit locket på plats. Men eftersom fett löser fett eller som man också kan säga: lika löser lika, provade jag knepet att Diska med Smör. Först smörade jag in tekannan där tejpfläckarna satt och sedan väntade jag en stund... Därefter diskade jag den. Och ja: de försvann! Tack Johanna för tipset!